JURIST GOTLAND - VÄLKOMMEN TILL ARV & AVTAL

Arv & Avtal Gotland AB
Besöksadress: c/o Kontoret Österport, Österväg 1, 621 45 Visby
Telefonnummer: 0760-363520
E-postadress: linda@arvochavtal.se

BRA ATT VETA OM BOUPTECKNING & ARV

När ska en bouppteckning göras?

När någon avlider ska en bouppteckningsförrättning hållas och en bouppteckningshandling upprättas. Bouppteckningsförrättningen ska hållas inom 3 månader från dödsfallet och därefter har man ytterligare 1 månad på sig att upprätta bouppteckningshandlingen och lämna den till Skatteverket för registrering.

Det är således ingen brådska med att göra en bouppteckning och i många fall en fördel att vänta med bouppteckningsförrättningen för att hinna få in alla uppgifter som automatiskt skickas ut till dödsboet i samband med att en person avlider.

Vem ansvarar för att bouppteckningen görs?

Den person som har hand om dödsboet ska bestämma tid och ort för bouppteckning samt utse två kunniga och trovärdiga gode män att förrätta den. Samtliga dödsbodelägare och efterarvingar ska i god tid kallas till bouppteckningsförrättningen. Som god tid räknas minst 2 veckor i förväg om du är bosatt inom Sverige och minst 4 veckor i förväg om du är bosatt utomlands.

Den person som har hand om dödsboet är oftast den som har nycklarna till den avlidnes bostad och som sköter om dödsboets post och betalning av räkningar. Det kan vara make/maka, barn, testamentstagare, vän eller en av tingsrätten utsedd boutredningsman eller testamentsexekutor.

Vad gör vi med räkningarna, telefonabonnemanget, bostaden och lösöret?

Även om bouppteckningen inte påbörjats eller är klar kan den som har hand om dödsboet betala räkningar som inkommer till dödsboet genom att kontakta den bank den avlidne hade och avsluta vissa avtal och abonnemang, såsom prenumerationer och telefoni. Hemförsäkring och el är det bra om dödsboet fortsätter att betala tills bostaden är såld eller uppsagd och frånflyttad.

I övrigt ska ett dödsbo förvaltas av dödsbodelägarna gemensamt. Vem som är dödsbodelägare fastställs dock först vid bouppteckningen. Därför kan fast och lös egendom säljas eller fördelas mellan arvingarna först när bouppteckningen är registrerad vid Skatteverket.  

Vem är dödsbodelägare?

Dödsbodelägare är de personer som ärver den avlidne. De är antingen legala arvingar eller så är de personer som ärver enligt arvsförordnande upprättat av den avlidne.

Legala arvingar delas in i tre arvsklasser:

• Arvsklass 1: make/maka och bröstarvingar (barn, barnbarn, barnbarnsbarn, osv)
• Arvsklass 2: föräldrar, syskon, syskonbarn, syskonbarnbarn, osv (även halvsyskon, halvsyskonbarn, halvsyskonbarnbarn, osv, omfattas)
• Arvsklass 3: mor- och farföräldrar, mostrar, morbröder, fastrar och farbröder (även halvmostrar, halvmorbröder, halvfastrar och halvfarbröder omfattas)

Kusiner har inte arvsrätt enligt svensk lag.

Det är enbart när det inte finns några arvingar i arvsklass 1 som man utreder om det finns arvingar i arvsklass 2. Finns det inga arvingar i arvsklass 2 utreder man om det finns arvingar i arvsklass 3. Finns det inte några legala arvingar i någon av de tre arvsklasserna är det Allmänna Arvsfonden som är legal arvinge.

Vem är efterarvinge?

Efterarvingar är de personer som ärver den avlidne men som måste vänta på sitt arv tills dess att efterlevande make/maka också gått bort. Vanligtvis är gemensamma barn efterarvingar men även den avlidnes syskon, syskonbarn eller föräldrar kan vara efterarvingar om den avlidne inte hade några egna barn. Personer från arvsklass 3 är dock uteslutna från efterarv och kan inte bli legal efterarvinge. De kan liksom andra personer som anges i ett arvsförordnande istället bli testamentariska efterarvingar.

Vad ska antecknas i bouppteckningshandlingen?

I bouppteckningshandlingen antecknas dagen för förrättningen, vem som var närvarande, namn och adress till samtliga dödsbodelägare och efterarvingar, tillgångarnas värde och skuldernas belopp per dödsfallsdagen både för den avlidne och för efterlevande make/make, övriga handlingar som finns såsom arvsförordnande, äktenskapsförord, gåvobrev, livförsäkringar, arvsavståenden, m.m.

Bouppteckningshandlingen ska undertecknas av bouppgivaren, den som känner boet bäst, och de två förrättningsmännen och därefter kopieras och lämnas till Skatteverket för registrering.

Det är först när bouppteckningen är registrerad som det går att sälja dödsboets tillgångar och fördela arvet vilket görs genom att upprätta ett skriftligt arvskiftesavtal.

Vad är en dödsboanmälan?

En dödsboanmälan kan i vissa fall ersätta en bouppteckning. Dödsboanmälan är ett enklare förfarande och kan göras om:

• den avlidnes tillgångar bara räcker till begravningskostnader och andra utgifter i samband med dödsfallet
• den avlidne inte äger någon fast egendom eller tomträtt

Kontakta socialnämnden i den kommun den avlidne var folkbokförd för att få hjälp med att göra en dödsboanmälan.

Viktigt! Betala inga räkningar, stoppa autogiron och säg upp lägenhet, el, telefoni, tidning, m.m.

Kan jag som arvinge bli ansvarig för dödsboets skulder och begravningskostnader?

Nej, i Sverige kan inte arvingar bli ansvariga för dödsboets skulder. Inte ens för begravningskostnaderna. Ett dödsbo kan liksom privatpersoner och företag försättas i konkurs och då betalas befintliga skulder delvis med de medel som finns eller avskrivs helt.

För det fall den avlidnes tillgångar inte ens räcker till begravningskostnaderna går det att ansöka om ekonomiskt bidrag till begravningen hos socialnämnden oavsett om en bouppteckning eller dödsboanmälan görs.

Måste en jurist göra bouppteckningen?

Nej, dödsboet kan själva göra bouppteckningen med hjälp av två förrättningsmän vilka inte också kan vara dödsbodelägare eller efterarvinge i boet men som kan vara släkt eller vän med dessa. På Skatteverkets hemsida hittar ni information om hur ni fyller i bouppteckningen och en blankett för bouppteckning ni kan använda er av.

Vad vi kan hjälpa till med?

Vi kan hjälpa er med bouppteckning och det efterföljande arvskiftet men också med förvaltningen av dödsboet. Eftersom dessa ärenden sker på löpande räkning så kan dödsboet själv styra över kostnaderna genom att välja vad vi gör och vad dödsboet gör.

Bouppteckning

• Vid ett första möte med den som har hand om dödsboet ta reda på
• vem som är dödsbodelägare
• vilka tillgångar och skulder som finns
• vilka underlag som dödsboet behöver ta fram

• Sköta all kontakt med dödsbodelägare och efterarvingar
• Kalla till bouppteckningsförrättningen
• Delge ett eventuellt testamente
• Se till att god man utses för minderårig/bortavarande dödsbodelägare
• Hämta in fullmakt eller kallelsebevis från de som ej närvarar vid bouppteckningsförrättningen
• Hålla en bouppteckningsförrättning
• Sammanställa framkommen informationen i en bouppteckningshandling
• Få bouppteckningen kontrollerad och undertecknad av ytterligare en bouppteckningsförrättare
• Kopiera bouppteckningen och de handlingar som ska bifogas
• Skicka bouppteckning med kopior till Skatteverket för registrering

Arvskifte

• Kontakta dödsbodelägare inför arvskiftet

• Sammanställa framkommen informationen i en arvskifteshandling

• Skicka arvskifteshandlingen till dödsbodelägare för undertecknande
• När arvskifteshandlingen undertecknats av samtliga dödsbodelägare skifta boet genom att
• söka lagfart
• meddela ny ägare till bostadsrättsföreningen
• kontakta banker och finansiella institut för att föra över medel och värdepapper
• skriva över fordon
• fördela bohag och lösöre
• utge legat

Dödsboförvaltning

• Ta hand om dödsboets post
• Betala räkningar
• Kontakta företag för att avsluta eventuella kontrakt och abonnemang

• Beställa uppgifter och handlingar från banker, företag och myndigheter inför bouppteckningen

• Ta hand om bostaden och lösöret
• Ordna tömning och städning av bostaden
• Överlämna bostaden till ny ägare
• Sälja fast och lös egendom
• Reglera skulder
• Deklarera för dödsboet